GLADHAMMARS HEMBYGDSFÖRENING

GLADHAMMARS HEMBYGDSFÖRENING

Strax söder om Västervik hittar du byarna Fårhult, Gladhammar och Lunds by. Platsen är kanske mest känd för sin väderstation som ofta toppar temperaturmätningarna i landet, sin arkitektoniskt annorlunda kyrka, gruvan där man år 1525 bröt järnmalm och kulturminnet Lunds by. Men här finns mycket mer…

Gladhammmars kyrka invigdes den 1 november 1886. Varje sommar är den öppen för besökare. Gladhammar socken ligger i en vacker natur med anslutning till Östersjön med den kultur som detta medför med tidiga kommunikationer, som mestadels gick vattenvägen. Inom socknen ligger Gunnebo bruk, med tillverkning av exempelvis spik, skruv och kätting m.m. Bruket grundades på 1700-talet.

Gladhammars hembygdsgård är belägen mitt i Lunds by. Föreningen vill vara en samlingspunkt i bygden med årliga sammankomster, vandringar, visafton, hembygdsdag, m.m. Huvudinriktningen är att förvalta gården, dess byggnader och samlingar samt hålla bygdens historia levande.

Året var 1950 och komminister Gösta Viberg, samt andra i dåvarande landskommunen Gladhammar hade börjat nära tanken på bildandet av en Hembygdsförening. Drivande krafter vid bildandet var även Ernst Johansson i Dala, Henrik Mårtensson i Lunds By samt Erik Örnvall i Släthed. Den 21 maj samlades en skara män i Gladhammars kommunalsal för att bilda det som idag är Gladhammars Hembygdsförening. En interimsstyrelse av nio personer tillsattes, nämligen Gösta Viberg, Gladhammar, Gunnar Holmberg, Fårhult, Aron Nilsson, Gladhammar, K.G Dahlström, Kilmare, John Brännström, Sundsholm, Ernst Johansson, Dala samt John Appelqvist, Ernst Hallberg och Erik Pettersson från Gunnebo.

De första föremålen till föreningen samlades in av Erik Örnvall, som även katalogiserade föremålen. Under 1953 överlämnades Lunds vattensåg till Hembygdsföreningen, med villkoret att sågen skulle repareras inom fem år vilket också fullföljdes. Föremålen förvarades först hos Ernst Hallberg i Ängstorpet på Gladhammars Frälsegård men flyttades 1958 till kyrkstallet vid kyrkogården, vilket var både rymligare och bättre.

Tillbaka