F15 KAMRATFÖRENING

F15 KAMRATFÖRENING

Under andra världskriget sökte försvarsdepartementet efter en plats i Norrland där man kunde placera en ny flygflottilj. Valet stod mellan Umeå och Söderhamn, men efter uppvaktning från borgmästaren i Söderhamn Axel Bäckman, stadsfullmäktiges ordförande Ernst Lindley och drätselkammarens ordförande Carl Gustav Johansson beslöt riksdagen den 18 juli 1942 efter långa överväganden och förhandlingar att förlägga flygflottiljen till denna stad.

Starkt pådrivande var även ”Söderalakungen” Karl Rahm, kommunalfullmäktiges ordförande i Söderala kommun, som upplät mark åt flottiljen. Avgörande för beslutet att förlägga flottiljen till Söderhamn var främst den prekära arbetsmarknadssituationen i staden. Efter att sågverksdöden börjat härja 1930 hade arbetslösheten stigit kraftigt och medfört en betydande avflyttning av personer som inte kunde få någon utkomst på orten. Söderhamn hade till följd av detta 1942, bortsett från Haparanda, den högsta kommunalskatten i Sverige. Man hänvisade även till vad bygden förlorat genom att Hälsinge regemente (I14) 1908 flyttats från Mohed till Gävle.

Enligt planerna skulle all byggnation på flottiljområdet ha varit klar den 1 juli 1945, men arbetet fördröjdes på grund av metallstrejken 1945. Detta var således inte färdigställt då den förste flottiljchefen, överstelöjtnant Gösta Seth, den 2 juli 1945 hälsade sina närmaste medarbetare på Söderhamns stadshotell. Den första tiden bedrevs därför flygtjänsten från det sedan tidigare befintliga Moheds flygfält med äldre skolflygplan, två Sk 12 och två Sk 15. Andra betydelsefulla personer som medverkade vid flottiljens tillkomst var överste Karl Silfverberg och major Carl Otto Hugosson.

De första krigsflygplanen tillfördes F15 i juli 1946, då man tillfördes jaktplanet J 21 som kom att fram till 1948 ingå som dagjaktsflottilj i Första flygeskadern (E1) för att då bli överförd till Andra flygeskadern (E2), jakteskadern. 1952 gick flottiljen in i jetåldern då man blivit tillförd J 28B Vampire som 1956 ersattes av J 29F Tunnan. I samband med försvarsbeslutet 1958 där det beslutades att F14 Halmstad skulle omorganiseras 1961 till ett markskoleförband, påbörjade flottiljen 1960 en omorganisation till attackflottilj och beväpnades samma år med A 32A Lansen, samtidigt som man 1961 överflyttades och övertog F14:s roll i Första flygeskadern (E1). Flottiljen ingick i eskadern tills den avvecklades 1995.

År 1966 tillkom en flygräddningsgrupp till flottiljen, vilken blev utrustad med Hkp 4. De ersattes 1991 med Hkp 10. Flygräddningsgruppen blev kvar vid flottiljen fram till 1997, då man samlade all helikopterverksamhet inom Försvaret i den nyuppsatta Helikopterflottiljen (Hkpflj). Efter att 3:e divisionen vakantsattes i slutet på 1967, placerades på flottiljen en målflyggrupp som bestod av sex J 32B Lansen. Utöver målflygningarna utförde man även radiakflygningar åt FOA. Radiakflygningar är en sorts dammsugning av luften på cirka 14 000 meters höjd. Efter 1972 upphörde denna verksamhet på F15 och J 32:orna placerades på F3 Malmslätt.

År 1974 påbörjades ombeväpning till AJ 37 Viggen. 1976 tillfördes flottiljen Flygvapnets typinflygningsskolan för Viggen-systemet. Flottiljen kom med det att utbilda samtliga Viggen-piloter. 1994 tillfördes flottiljen spaningsuppgifter, vilket innebar att man fick ett antal AJS 37 Viggen. De var alla i grunden uppgraderade AJ 37 Viggen, i syfte till att ge dem en begränsad JAS-kapacitet, det vill säga kapacitet för Jakt, Attack, Spaning. Den 10 juni 1995 hade Flygvapnet sin huvudflygdag i Söderhamn, detta i samband med att flottiljen firade sin 50-årsdag. Vid flyguppvisningen kunde bland annat samtliga svenskkonstruerade militära jetflygplan beskådas samt ett antal flygplan från USA:s flygvapen, bland annat en F-15 Strike Eagle.

Som ett följd av försvarsbeslutet 1996 kom flottiljen att avvecklas den 30 juni 1998 och dess traditioner och fana överfördes till F4 Frösön. Typinflygningsskolan för Viggen-systemet överfördes till F16 Uppsala.

Bilden föreställer Saab 21 som var ett stridsflygplan tillverkat av Saab AB som ingick i det Svenska flygvapnet mellan åren 1945 och 1953. Flygplanet fanns i två versioner, J 21 som var ett jaktflygplan och A 21 som var ett attackflygplan. Saab 21 fick ovanlig formgivning med dubbla stjärtbommar och skjutande propeller och blev det första planet i Flygvapnet med noshjulställ. Planets utformning gav god sikt åt piloten, men medförde även kylproblem för motorn och propellern kunde skada piloten om han behövde lämna flygplanet i luften. Därför utvecklade Saab en krutdriven katapultstol som sköt ut piloten över det farliga propellerfältet. Man tog inga patent på denna anordning, vilket ledde till dispyter med den engelska tillverkaren Martin, som senare patenterade katapultstolen.

Tillbaka